Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en Facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en Facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie.

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en Facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en Facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög Facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits..

Organisationer idag använder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlättar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personal på olika nivåer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbättringar av denna kommunikation.  Följande frågeställningar ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranät som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation kan förbättras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av åtta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en Facklig organisation. Den här studien visar flera likvärdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det är den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bäst inom organisationen.

Uppsatsen består av en fallstudie av IF Metall där intervjuer utförts på tre nivåer inom fackförbundet, lokal, regional och central. Uppsatsen syftar till att visa på åsikter över rådande situation av anslutningsgradsnedgång inom facket, även sett ur en postfordistisk synvinkel.Uppsatsen använder sig av Anders Kjellbergs forskning kring facklig anslutningsgradsnedgång som forskningsläge vilket visar på en stadig nedgång med tillfälliga fluktueringar från 1970-talet till 2012, och syftet är att ge ett perspektiv inifrån IF Metall över rådande situation.Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan regional och central nivå huruvida postfordism är ett utbrett fenomen och om det är ett arbetsätt som kommer spridas mer inom industrin i Sverige. Samtliga nivåer är överens om att regeringens agerande och höjningen av a-kassan var en stark orsak till senaste tidens anslutningsgradsnedgång. Även liberalisering och rådande kultur av individualism bland yngre generationer samt undermålig utbildning över facklig verksamhet från grundskolans nivå nämns som tänkbara orsaker till nedgången inom den fackliga rörelsen..

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte främst är vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög Facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till Facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till Facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

The purpose of this study was to investigate, through a qualitative survey, the need of knowledge and strategy in organisations today and tomorrow. The empirical investigation is built on a semi structured interview that was conducted on nine different companies in Gislaveds community. The companies were from three different branches namely: tree, metal and polymer. Three interviews were conducted in each branch.The result from the interviews showed that the globalisation had put the companies under hard competition which had made the need for rationalisation and effectivness more apparent. Having said this, the demands on the organisation and the individuals within it will constantly increase.

Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen våren 1917, samt att studera rörelsen utifrån ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie på Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan två lokala- och två rikstäckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur både ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, då dessa båda faktorer visade sig hänga ihop. Med utgångspunkt från detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrån bättre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns även uppgifter i uppsatsen som tyder på att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stå utanför Hungerrörelsen 1917..

Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa ungdomar tidigt.Om ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden..

The aim of this study was to examine if an organisation that strives for democracy and participation, also possess an open information culture. This study deals with the information culture in a social movement organisation, Attac Gothenburg. To achieve the aim, following questions were asked: What is the organisation culture like, is it open or closed? What is the information culture like, is it open or closed? What is the information culture like, in relation to the identity of the organisation? The focus has been put on earlier research in social movements, organisation and information culture. In this qualitative study I have collected material mainly from interviews.